Total lycka!!!!!
Mina kära vänner… Jag finner inga ord… Grannen har skrivit på avtalet!!!!!! Igårkväll! Helt otippat, bara så där… Och fråga mig inte varför… Helt plötsligt så var han sååååå förstående och förstod helt och hållet att huset måste stå högre och att tomten planeras utefter det. Allt som vi sagt om och om igen, hade plötsligt gått in! Polletten hade liksom trillat ner… Helt fantastiskt!
När Jim och jag satte oss i bilen med påskrivet avtal efter det tillkallade mötet, (som vi för övrigt trodde skulle bli ett möte med de grannar som faktiskt bor på gatan, och att vi skulle få förklara för dem hur vi tänkt lägga upp bygget, men då var helt plötsligt ALLA där, inklusive Herr Överklagan), trodde vi inte det var sant. Detta betyder att all förtvivlan, ilska, maktlöshet, matthet och alla de sinnesstämmningar som Jim och jag gått igenom de senaste månaderna är förbi! Nu kommer vi få huset vecka 46 och beräknad inflytt blir strax innan jul!!
Behöver jag säga att vi firade med skumpa igår! Äntligen är vi på banan igen och kan från och med nu njuta av vår livsinvestering… ”Skam den som ger sig”, ”trägen vinner” och ”inga medgångar utan motgångar” och allt vad det nu heter har fått en helt annan innebörd nu… Å som min mamma brukar säga… ”Det brukar vilja bli bra till slut…” Det STÄMMER faktiskt! 
Ibland kan livet vara så underbart!
Till alla som ibland tappar tron, stå på er… Till slut så går det…
Kram S
Vad ska jag säga…?
Det gick inte riktigt som vi hade tänkt… Vår omtalade granne ringde igår och ifrågasatte vårt avtal som vår advokat skickat ut… Han förstod fortfarande inte varför vi utgått från sockelhöjden på huset, trots att vi ett antal gånger tidigare försökt förklara för honom att det är det ända mått som är konstant på en tomt och därmed också det ändå mått som man kan utgå ifrån… Han förstod inte heller varför vi inte kunde skriva att tomten SKA ligga i vägnivå. När vi återigen förklarade att vi inte ville låsa upp oss med mått innan vi vet hur trädgrden kommer att se ut, och att vi dessutom måste ha en viss lutning från huset, tyckte han att det räckte med att tomten redan lutade från öst till väst… När vi då förklarade att det numera är lagstiftat att alla måste ta hand om sitt egna dagvatten, inklusive han, sa han att vi inte visste vad vi pratade om… Då gav vi upp… Ni fårstår ju vad vi har att göra med… Jag vet helt ärligt inte vad som skulle få honom att förstå… Vi har försökt med allt för att vara tillmötesgående, och nu kan vi inte göra mer…
Samtalet slutade iaf med att vi sa att det var upp till honom om han ville acceptera avtalet, och gjorde han inte det, var vi beredda på att gå vidare och att alla sen fick rätta sig efter det beslut som togs… Han frågade då om vi verkligen hade tid att vänta i 2 år på beslut eftersom han inte tänkt nöja sig med en instans och att han minnsann inte hade någon brådska, och vi svarade att vi givetvis var tvungna till det om det nu blev så…
Så nu har jag suttit och sammanfattat ett brev om hela denna soppa som tillsammans med alla avtalsförslag ska skickas till Länsstyrelsen. Jag blir helt matt bara jag tänker på det… Hade allt gått enligt planerna skulle vi fått vårt hus om 5 veckor… *suck* 5 VECKOR!!! Nu kan det istället dröja ÅR om det vill sig riktigt illa…
Jaja, det är som det är… Som ni förstår är denna situation vansinnigt frustrerande och Jim och jag finner inga ord för att beskriva denna maktlöshet… Vi vill ju bara bygga vårt drömhus!!!
Gode Gud, ge oss styrka att orka hålla modet uppe… Jag måste fortsätta tro på ”trägen vinner”…
To be continued…
Kram S
Tröstlöst…
Jaha mina kära vänner… Som ni märkt så har d varit stiltje på bloggen ett tag, och detta pga av hela bygget praktiskt taget står still just nu… För att uppdatera lite så hade ju som bekant en av grannarna överklagat och vi satte upp ett möte på tomten för att reda ut problemet. Överklagan bestod i att grannen tyckte att tomten var för hög och vi var beredda att erbjuda oss att sänka sockelhöjden på tomten 50 cm för att vara till lags. Detta va han inte intresserad av utan kunde sträcka sig till att acceptera att tomten kom i nivå med vägen som går söder om tomten.
Vi gick hem och funderade på hur vi skulle kunna lösa detta för att kunna börja bygga någon gång, och skickade således ut ett förslag den denna granne. I förslaget så vidhöll vi att vi kunde sänka sockelhöjden (eftersom detta är det ända mått på en tomt som är konstant) 50 cm och att tomten skulle anpassas efter detta, vilket slutligen skulle leda till att tomten hamnade i nivå med vägen. Detta fick till följd att vi i vår tur fick ett ihopknåpat avtal där grannen tyckte att vi skulle skriva under och måttbestämma vår tomt! Ingenting av tomten fick översiga väghöjden, och detta då inklusive matgjord, såväl från norr till söder, som från öst till väst. Detta blev givetvis som ett slag i ansiktet då vi tyckte att vi kommit med en jättebra lösning och varit så tillmötesgående som det bara gick.
Jag slog då denna granne en signal och berättade att vi givetvis inte kunde skriva på detta avtal eftersom det dels inte var praktiskt möjligt pga byggnadstekniska skäl ( huset måste stå lite högre än resten av tomten pga av att avrinningen ska fungera) samt berättade att han givetvis inte kan komma och bestämma hur vår trädgård ska se ut. Om vi skulle ha lust att bygga en lite kulle i vår trädgård skulle det innebära avtalsbrott om vi skrev på detta avtal. Jag meddelade istället att vi skulle kontaka vår advokat för så att han i sin tur skulle sammanställa ett avtal som samtliga parter ska skriva under. Jag sa också att om han godkände detta avtal så var allt frid och fröjd och vi skulle kunna börja bygga inom planerad tid, men gjorde han det inte, så sa jag att då är vi beredda på att gå vidare med detta här.
Dock har vår advokat haft semester och är precis osm jag, tillbaka på jobbet idag, så jag hoppas att avtalet kommer så snart som möjligt. Han har iaf fått all information och alla papper som behövs… Detta innebär alltså YTTERLIGARE väntan… Vi har redan fått skjuta fram husleveransen ytterligare 4 veckor så nu ligger vecka 45 som beräknad leveransvecka.
Vi har dessutom varit på byggsamråd på Mörbylånga kommunkontor och gick igenom de praktiska sakerna, om vem som ansvarar för vem osv… Fick också träffa kvalitetsansvarig och så långt känns allting jättebra… Men som sagt, väntans tider är inte över än… Vi befinner oss i Ingemansland…
Håll tummarna att avtalet dimper ner i vår brevlåda snarast möjligast och att grannen sen väljer den rätta vägen och slutar bråka om centimetrar och istället ser att vi faktiskt försöker göra så gott vi kan… JAG VILL HA MITT HUS!!!!!
Stor kram från mig!
